Vilken konstig första advent!

Första advent är för mig en helg som ägnas åt att pynta i hemmet men framförallt att sjunga med min kör. I år blev det inget med detta som för alla andra körer runtom i världen. På morgonen tittade jag på tv gudstjänsten och fick med mig de viktigaste psalmerna med orgel och trumpet vilket glädjer en gammal trumpetare. Allt avslutades som sig bör med Otto Olssons Advent! Det var fint att få detta till livs på morgonen men det går ändå inte att jämföra med att få stå där själv och sjunga allt detta.

När familjen sakta vaknat åt vi frukost och tände första ljuset. Vädret hade också den goda smaken att börja snöa lite försiktigt. Så mysigt med lite vitt puder på marken!

Min man och jag gick en riktigt lång promenad och gick då förbi kyrkan där jag brukar sjunga med min kör. Vi tittade in och där firade de adventsgudstjänst för åtta personer. Efter ett tag fick vi gå in då några andra gick ut. Då fick jag ändå sitta och sjunga två adventspsalmer. Blev både glad och rörd över detta samtidigt som det känns så märkligt allting. Musiken är verkligen en stor del av adventets och julens traditioner, det blir så väldigt tydligt ett år som detta.