1998 var för mig första gången jag firade jul i mitt eget hem. Innan dess firade jag alltid jul hemma hos mamma och pappa i Hudiksvall och hos min moster och morbror och kusinerna i Segersta på själva julafton. 1998 hade min mamma gått bort och jag flyttat ihop med med min blivande man. Vi bodde i en liten två och en halvrums lägenhet och skulle för första gången ha en egen julgran. I grannhuset bodde till min stora lycka min julsjälsvän som också hon skulle ha en egen julgran. Detta var 90- tal och de flesta väggar i hemmen var gula och gärna svampmålade med blå detaljer i inredningen. Tidningen Amelia jul kom ut för första gången och jag och min vän köpte ett varsitt exemplar och planerade. Julen skulle gå i blått minsann, det var årets färg. Glada i hågen åkte jag och min vän till Ikea och shoppade loss på blåa julkulor. Jag köpte även ett tyg i mörkblått med guldstjärnor på som jag sydde gardiner av. Jag minns med glädje planeringen av julpyntet och känslan av att få skapa sin egen jul samtidigt som att det var min sorgligaste jul någonsin och julafton kändes meningslös utan mamma.
En suddig bild på min första egna gran med blått julpynt.
En lika suddig bild på de mörkblå gardinerna med guldstjärnor på. Självklart en orange adventsstjärna eftersom det här var långt innan alla vita stjärnor började dyka upp i hemmen.
De blå kulorna har jag fortfarande kvar även om jag inte hängt dem i någon gran på väldigt länge men de finns där och varje gång jag ser dem i sin låda på vinden minns jag den där dagen då vi åkte ut till Ikea och planerade och tänkte på hur våra granar skulle se ut. Min julsjälsvän valde också blå kulor som hon kombinerade med guld. Där och då trodde jag att jag gjorde en investering i glaskulor som var klassiska och skulle hålla hela livet. Men oj vad många varianter av granar jag haft sedan dess.
