Jag är uppvuxen i en liten småstad i Hälsingland. När mina föräldrar köpte huset jag är uppvuxen i ingick det en Tant Siri i köpet. Dvs de köpte huset under förutsättning att Tant Siri fick bo kvar i sin lägenhet på övervåningen så länge hon önskade. Det var ett bra köp för Tant Siri var den finaste tant jag någonsin träffat. Vi var dessutom lite släkt med släkten så hon var inte helt obekant med mina föräldrar. Tant Siri hade egna barn och barnbarn men hon fick ändå mig att känna mig mycket speciell. Hon gav mig alltid en present på Anna dagen 9 december.
Tant Siri åkte alltid bort till något av sina barn för att fira jul men till varje första advent ställde hon fram sin adventskyrka i trä som någon av hennes söner hade gjort. Hon ställde den på en bricka av bomull och utanför kyrkan stod en massa små trägubbar som var på väg till kyrkan. Jag älskade när hon plockade fram kyrkan och kunde leka mycket länge med alla gubbarna.
Hemma hos mig hade vi en kyrka med rött tak som stod i fönstret och kunde spela stilla natt. Nu har jag kombinerat det bästa av dessa världar och har en kyrka med rött tak som jag tar fram varje första advent och ställer små träfigurer framför. Mina barn blir lika glada som jag blev av Tant Siris kyrka. De har alla lekt med gubbarna så nu är det lilla luciatåget ganska tilltufsat men det är bara kul tycker jag!